Så väljer du mellan stenkista och dagvattenkassett på din villatomt

Rätt hantering av regnvatten skyddar husgrund, gräsmatta och närliggande mark från översvämning. Här får du en praktisk jämförelse mellan stenkista och dagvattenkassett, hur de byggs och när de passar. Guiden hjälper dig planera, kontrollera och sköta anläggningen på ett säkert sätt.

Översikt: vad gör lösningarna och när behövs de?

Både stenkista och dagvattenkassett är lokala dagvattenmagasin. De tar emot vatten från tak, hårdgjorda ytor och dränering, och låter det infiltrera ned i marken eller fördröjs innan det släpps vidare. Detta kallas LOD – lokalt omhändertagande av dagvatten – och är ofta ett kommunalt krav när anslutning till dagvattennät saknas eller behöver avlastas.

Vilken lösning som passar beror främst på: markens infiltration (sand/grus infiltrerar bra, lera dåligt), tillgänglig yta och djup, avstånd till byggnader och brunnar, samt kommunens dagvattenpolicy. Vid högt grundvatten, berg nära ytan eller förorenad mark ska infiltration inte göras; då behövs ett fördröjningsmagasin med strypt utlopp till dagvattennät eller dike.

För- och nackdelar i korthet

Stenkista är en enkel grop fylld med tvättad makadam (krossad sten) som skapar hålrum där vatten lagras och sipprar ut i omgivande jord. Dagvattenkassetter är modulära plastblock med hög hålrumsvolym som omsluts av duk och kopplas med rör och inspektionspunkter.

• Stenkista – fördelar: enkel konstruktion, robust och tolerant mot sättningar, material lätt att få tag i.
• Stenkista – nackdelar: kräver större grop för samma magasinvolym, svårare att inspektera och spola ren, kan slammas igen snabbare utan bra förbehandling.
• Dagvattenkassetter – fördelar: hög lagringsvolym per kubik, modulär och plats­effektiv, lättare att kombinera med inspektionsrör och filterlösningar.
• Dagvattenkassetter – nackdelar: kräver noggrannare montering och lastfördelning, känsliga för punktlaster om de inte bäddas rätt.

Material och uppbyggnad

Stenkista byggs normalt av tvättad makadam 16–32 eller 32–63 mm omsluten av geotextil (filterduk). Duken hindrar finmaterial från att tränga in och täppa igen hålrummen, men släpper igenom vatten. Tilloppsrör (vanligen slätt PP/PVC) läggs med självfall. Ett sandfång före kistan fångar löv och grus. I lerjord behövs större volym och effektiv förbehandling eftersom infiltrationen är låg.

Dagvattenkassetter staplas i önskad volym och omsluts av duk. För infiltration används geotextil som släpper igenom vatten; för ren fördröjning används tät duk och ett strypt utlopp. En plan, komprimerad bädd av sand/makadam krävs, och ibland lastfördelande lager eller plattor ovanpå om ytan ska trafikeras. Inspektionsrör och spolmöjlighet bör byggas in för framtida underhåll. Sandfång före kassetterna är viktigt för att minimera igenslamning.

Planering och arbetsgång

En välplanerad installation minskar risken för översvämning, sättningar och driftproblem. Följ en tydlig arbetsgång och stäm av mot kommunens krav innan du börjar.

• Förstudie: Identifiera avrinningsytor (tak, uppfarter), uppskatta flöde och kontrollera markförhållanden. Gör enkel infiltrationstest (gräv grop, fyll med vatten, mät avsänkning).
• Placering: Välj läge med självfall från stuprör, tillräckligt avstånd till hus och grannar, samt säkert avstånd från dricksvattenbrunn.
• Dimensionera: Beräkna ungefärlig magasinvolym utifrån takarea, avrinningskoefficient och markens infiltration. Ta höjd för intensiva skyfall.
• Ansök/anmäl: Kontrollera kommunens dagvattenregler och eventuella krav på anmälan eller samråd.
• Schaktning: Märk ut befintliga ledningar. Schakta med släntning eller schaktstöd vid risk för ras. Komprimera botten och lägg ut ett jämnt bärlager.
• Montering: Lägg geotextil i schaktet, montera kassetter eller fyll med makadam, vik in duken. Anslut tilloppsrör med fall 1:100–1:200 och installera sandfång och eventuellt bräddavlopp.
• Återfyllning: Komprimera lager för lager. Skydda duken från punktering. Återställ ytan med jord, gräs eller beläggning enligt plan.

Dimensionering, avstånd och kontroll

Grundregeln är att inte överbelasta marken och att skydda byggnader. Vanliga riktlinjer är att placera infiltration minst 5 meter från husgrund och minst 10 meter från dricksvattenbrunn, om inte kommunen anger annat. Undvik placering där grundvatten står högt under blöta perioder eller där berg ligger nära ytan. Lägg ledningar frostskyddat eller med tillräckligt fall för att undvika stillastående vatten.

Efter installation ska du göra enkla funktionskontroller. Vid lätt regn ska vattnet rinna fritt till sandfånget och vidare till magasinet utan att stå kvar i ränndalar och rör. Magasinet ska ta emot vatten utan att marken ovan blir vattensjuk efter normal nederbörd. För fördröjningslösningar med strypt utlopp kontrolleras att utloppet inte är igensatt och att bräddväg finns om inflödet tillfälligt överstiger kapaciteten.

• Spola tilloppsrör och följ vattenvägen till sandfång och magasin.
• Kontrollera fall med vattenpass eller kamera där möjligt.
• Provfylla sandfång för att säkerställa att det inte läcker förbi skräp.

Drift och underhåll samt vanliga fel

Regelbunden tillsyn förlänger livslängden och minskar risken för översvämning. Rensa lövskydd vid stuprör och töm sandfång minst en gång per år, oftare vid mycket barr och grus. Spola inspektionsrör till kassetter vid behov. Stenkistor saknar ofta inspektionsmöjlighet, vilket gör god förbehandling extra viktig. Håll ytan ovanför magasinet fri från tunga punktlaster om konstruktionen inte är dimensionerad för det.

• Vanliga fel att undvika:
  • Ingen geotextil runt magasin – leder till snabb igenslamning.
  • För liten volym – magasinet fylls direkt vid skyfall och marken svämmar över.
  • Avsaknad av sandfång – grus och löv täpper igen ledningar och magasin.
  • Fel fall på rören – vatten blir stående och frysrisk ökar.
  • Placering för nära husgrund eller brunn – risk för fuktskador och påverkan på dricksvatten.
  • Schakt utan ras- och ledningskontroll – säkerhetsrisk och skador på befintlig infrastruktur.

Om marken inte infiltrerar tillräckligt kan du kombinera ett tätt fördröjningsmagasin med strypt utlopp till kommunens nät eller ett dike, enligt lokala regler. Vid återkommande problem är nästa steg att låta en markentreprenör eller VA-projektör göra en enkel dimensioneringskontroll och föreslå justeringar av volym, förbehandling och utlopp.