Radonskydd i marken – guide till membran och genomföringar

Täta mot markradon – membran och genomföringar i praktiken

Ett korrekt lagt radonmembran under plattan stoppar markradon innan gasen når inomhusluften. Här får du en praktisk genomgång av material, arbetsgång och kontroll, med särskilt fokus på täta genomföringar. Guiden passar både villaägare och fastighetsförvaltare som vill göra rätt från start eller åtgärda brister.

Bakgrund: hur radon tar sig in och vad membran gör

Markradon sugs in i byggnader genom sprickor, skarvar och otäta rörgenomföringar när huset står i svagt undertryck. Platta på mark är extra utsatt eftersom konstruktionen ligger direkt mot marken. Ett radonmembran, ibland kallat radonduk, fungerar som en gasbarriär som hindrar transport från mark till inomhusluft.

Membranet kompletterar andra åtgärder som dränering, kapillärbrytande skikt och eventuell radonsug. En tät helhet kräver noggrann läggning, täta skarvar och korrekt hanterade genomföringar för rör och kablar. Enligt BBR ska inomhusluften hålla ett lågt radonvärde, och radonskydd i marken är ett effektivt sätt att uppnå det.

Välj rätt radonmembran och tillbehör

Radonmembran finns i polyeten (PE), bitumenbaserade produkter och elastomerer som EPDM. PE-membran är vanliga, tåliga och diffussionstäta, medan bitumenmembran erbjuder god vidhäftning mot mineraliska underlag. EPDM är elastiskt och tål rörelser väl. Välj system där tillhörande tejper, primer och manschetter är avsedda för just det membranet.

För att säkerställa täthet behövs kompletterande komponenter:

Radonmembran/radonduk med dokumenterad gastäthet
Skarvtejp eller varmluftsvetsbar kant beroende på system
Primer för bättre vidhäftning på betong, murverk och metall
Rörmanschetter/rörstosar i rätt dimensioner för genomföringar
Kläm- eller anslutningslist för infästning mot vägg/kantbalk
Skyddsgeotextil ovanpå membran vid risk för mekanisk påverkan

Förbered underlaget

Ett jämnt, rent och stabilt underlag är avgörande. Membranet ska ligga på ett kapillärbrytande skikt, vanligtvis väl avjämnad makadam, eller på slät betong. Allt som kan punktera eller skava måste bort innan läggning.

Jämna av och packa bärlagret noga
Avlägsna vassa stenar, skräp och trärester
Sopa betongytor och reparera större ojämnheter
Säkerställ att genomföringar sitter fast och är rätt placerade
Planera uppvik mot vägg/kantbalk och infästningslinjer

Läggning och skarvning av membran

Rulla ut membranet med minsta möjliga antal skarvar. Lägg banorna med fall så att vatten inte samlas. Håll överlapp enligt tillverkarens anvisning, ofta 150–200 mm. Skarva med godkänd metod: varmluftsvets för svetsbara membran eller butyl/bitumentejp på rena, primade ytor. Pressa skarven med tryckrulle och kontrollera hela längden.

För uppvik mot vägg eller kantbalk: för in membranet minst 100 mm upp på vertikal yta och fäst med anslutningslist. Tät förbandet med massa eller tejp som ingår i systemet. Undvik att sträcka membranet; lämna lite slack så att rörelser i plattan inte drar sönder skarvar. Lägg geotextil ovanpå om armering, distansklossar eller arbetsmoment riskerar att skada duken.

Håll överlapp konsekventa och rena
Tryckrulla alla tejpade skarvar
Märk och fotografera skarvzoner för dokumentation
Skydda membranet direkt efter läggning

Täta genomföringar på rätt sätt

Genomföringar är den vanligaste läckpunkten. Använd prefabricerade rörmanschetter eller rörstosar som passar rörens dimensioner. Undvik improviserade lösningar med allroundtejp. Rengör röret, prima om underlaget kräver det och montera manschetten enligt anvisning. Täta både mot röret och mot membranet med systemets lim/tejp.

Vid flera rör nära varandra kan du montera en större manschettplatta eller forma en box av membran med individuella stosar. Skär hål i membranet med liten marginal; hellre för trångt än för stort. Lämna rörelserum runt röret och undvik skarpa veck som kan spricka. Placera genomföringar där de är åtkomliga för kontroll och där de inte står i vatten.

Vatten och avlopp: elastisk manschett som följer temperatur- och rörelser
El och data: skyddsrör genom membranet, täta runt skyddsröret
Dränering och brunnar: täta anslutningar mot brunnsfläns med stos och klämring
Framtida radonsug: förbered sugpunkt i makadamen med tätt genomförd slang

Kontroll, drift och uppföljning

Kvalitetssäkra arbetet innan nästa byggsteg. Gör en visuell genomgång av alla skarvar, uppvik och genomföringar. Röktest kan användas i begränsade utrymmen: skapa lätt övertryck under duken och se om rök pressas ut vid skarvar. Dokumentera med foton och en enkel checklista. Återställ skydd där membranet täcks av geotextil och betong snarast möjligt.

När huset är i bruk ska radonmätning bekräfta att målet uppnås. Följ Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer för mätperiod och mätmetod. Om värdena är förhöjda, finns ofta förbättringspotential i skarvar och genomföringar. En förberedd sugpunkt i makadamen gör det enkelt att komplettera med radonsug utan större ingrepp.

Kontrollera att alla skarvar är hela och utan blåsor
Säkerställ att uppvik är fastklämda tätt mot vägg
Inspektera genomföringar efter gjutning och vid ombyggnader
Serva radonsug och kontrollera undertryck om system finns

Vanliga misstag att undvika är för små överlapp, smutsiga skarvytor, manschetter i fel dimension, att dra membranet sträckt samt att inte skydda duken mot mekanisk påverkan. Med rätt material, metod och noggrann kontroll får du ett robust radonskydd som fungerar under hela byggnadens livslängd.